Så här fungerar pensionssystemet
När du går i pension får du pensionspengar från tre håll: Från staten, arbetsgivaren och dig själv. Du kan påverka varje del så att dina pengar växer och din pension blir högre. Det gäller bara att veta hur systemet fungerar. Ditt engagemang kan löna sig. Du kan själv påverka hur stor din pension blir genom att aktivt välja fonder och spara på egen hand. Små förändringar i sparandet kan göra stor skillnad för din ekonomi den dag du slutar jobba. Och ju tidigare du gör förändringarna, desto bättre. Vi ska här förklara de tre delarna som tillsammans ger din framtida pension.
Allmän pension - Staten
Alla som arbetar får pension från staten, så kallad allmän pension. Du får också allmän pension om du är föräldraledig, studerar eller gör värnplikt. Har du väldigt låg eller ingen inkomst får du istället garantipension. Du och din arbetsgivare betalar in pensionsavgifter till den allmänna pensionen, via skatt och arbetsgivaravgifter. Varje år avsätts 18,5 procent av din inkomst. Av detta är 16 procent så kallad inkomstpension och 2,5 procent premiepension. Det är utvecklingen på dessa pengar du årligen får besked om i det orange kuvertet. Den allmänna pensionen grundar sig på din livsinkomst. Det betyder att i princip allt som du tjänar och betalar skatt för är pensionsgrundande. Det gäller upp till inkomsttaket som är 7,5 inkomstbasbelopp per år (det vill säga 360 000 kronor 2008). Inkomstpensionens placering kan du inte påverka. Premiepensionen däremot väljer du själv hur den ska placeras. Du väljer mellan hundratals fonder från olika förvaltare som presenteras av Premiepensionsmyndigheten - PPM. Du kan välja och byta fonder gratis på www.ppm.nu. Om man inte gör ett aktivt val placeras pengarna i Sjunde AP-fondens Premiesparfond som är en global aktiefond.
Du som är född mellan 1938 och 1953 får en del av din pension enligt de tidigare reglerna om ATP och folkpension. Den delen kallas tilläggspension. Ju närmare 1938 du är född, desto större del av din inkomstpension är tilläggspension
Du kan påverka pensionens storlek
Hur stor den allmänna pensionen blir beror på hur mycket som betalas in, alltså på hur hög din inkomst är. När du slutar arbeta och börjar använda dina pensionspengar påverkar också.
Du kan gå i pension från 61 års ålder. Men ju tidigare du går i pension, desto kortare tid har du på dig att spara ihop till pensionen. Samtidigt ska pengarna du sparat räcka längre tid att leva på. Det betyder att pensionen blir lägre. Skulle du istället arbeta något eller några år efter 65-årsdagen så ger det bättre pension än om du hade slutat vid 65.
Slutligen påverkas din pension av den avkastning dina pengar får i de fonder du valt i premiepensionen. Ju yngre du är ju större påverkan har premiepensionspengarna på din totala pension.
Avtalspension/Tjänstepension - Arbetsgivaren
Du som arbetar har troligen någon form av pension genom din arbetsgivare, så kallad avtalspension/tjänstepension. Hur mycket du får i avtalspension/tjänstepension bestäms i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund på respektive avtalsområde. Du som inte har kollektivavtal på din arbetsplats kan ändå ha avtalspension men då kallas det tjänstepension. Hur mycket pengar det blir är svårt att svara på. Men det är mer pengar än de flesta tror. Avtalspensionen betalas av din arbetsgivare. Du väljer själv hur dina pengar ska förvaltas och av vem. Det gäller hela eller delar av sparbeloppet beroende på avtalsområde. De största avtalsområdena är:
- SAF-LO - privatanställda arbetare
- KAP-KL - anställda i kommuner och landsting
- PA-03 - statligt anställda
- ITP - privatanställda tjänstemän
Pengarna från avtalspensionen ingår inte i redovisningen i det orange kuvertet. Du kan själv göra prognoser för din pension på www.minpension.se. Där ingår förutom den allmänna pensionen även avtalspensionen och privat pensionssparande.
Om du är osäker på om du har avtalspension/tjänstepension, tala med din arbetsgivare.
Du kan påverka pensionens storlek
Avtalspensionen uppgår till minst 10 procent av din totala pension. Men för många kan det bli mer. Hur mycket beror på dels på vilket avtalsområde du tillhör och vilken lön du har, men avkastningen har också stor inverkan på avtalspensionens storlek. Även försäkringsbolagens avgifter för att förvalta dina pengar påverkar.
Antal år du vill att pensionen ska betalas ut inverkar också. Ju fler år pengarna ska räcka ju mindre pengar per månad. Du kan tidigast börja ta ut din pension från 55 år och få pengarna utbetalda under minst fem år.
Privat pensionssparande - Jag själv
Sista delen i pensionssystemet är det privata pensionssparandet. Du betalar själv för sparandet. Till skillnad från den allmänna pensionen och avtalspensionen, där pengarna betalas in via skatten och din arbetsgivare. Här bestämmer du själv hur mycket du vill spara nu för att få mer som pensionär. Med ett privat pensionssparande får du möjlighet att jämna ut skillnaden mellan den inkomst du får före din pension och den du får som pensionär. För många rör det sig om mellan 40 och 60 procent i inkomstbortfall.
Det privata pensionssparande kan se ut på flera olika sätt. Sparalternativen är många, så som traditionell pensionsförsäkring, fondförsäkring och individuellt pensionssparande. Pensionssparandet är avdragsgillt upp till 12 000 kronor per år. Det innebär att du sänker din beskattningsbara inkomst med 12 000 kronor och därmed sänks din skatt. Pengarna från ditt privata pensionssparande kan betalas ut från 55 år.
Text: Karin Svenhage
Årsbeskedet – ditt kvitto på året som gått
Lägg inte bara årsbeskedet åt sidan. Använd det i stället som en möjlighet att påverka din sparsituation. Vi pratar med Tomas Anderberg på Nordea Liv & Pension.
Tips inför pensioneringen
Om det snart är dags för dig att gå i pension, kan det finnas en del saker att tänka på
Vem vill du skydda med din livförsäkring?
Att fundera över vad som händer med ekonomin vid ett dödsfall i familjen är jobbigt men nödvändigt. Juristen Gun Wennerberg betonar vikten av att tänka efter i tid.
Förändringar inför 2009
Inför det nya året finns en del förändringar att uppmärksamma. Till exempel höjs basbeloppen och reglerna för sjukersättning ändras.
Hårt jobb lönar sig
Trots ett år präglat av finanskris och lågkonjunktur visar Nordea positiva resultat. Britta Burreau, VD för Nordea Liv & Pension sammanfattar året som gått.
Ändrade villkor för avtalspension SAF-LO
Från den 1 januari 2008 gäller ett nytt avtal för avtalspension SAF-LO. Såväl premie som startålder för intjänande höjs.
Årets nyårslöfte – se över sparandet!
Att en gång om året grundligt gå igenom sin ekonomi är nyttigt och ger tid för annat under resten av året. Vi frågar privatekonomen Ingela Gabrielsson vad det är man kan se över.
Tjänstepension utan kollektivavtal – så gör du som arbetsgivare
Att inte ha kollektivavtal innebär att du som företagare själv bör se till att erbjuda dina anställda en tjänstepensionslösning. Vi förklarar vad man bör tänka på.
En kapitalförsäkring under granen?
Att ge bort något som kan växa i värde är en fin tanke. En kapitalförsäkring är just en sådan klapp.
anske funderar du på att ge barnet eller barnbarnet en slant i julklapp. Att i stället sätta in pengar i ett sparande är en god idé. Här kan pengarna växa och komma till stor glädje den dag de tas ut.
Att spara i kapitalförsäkring
De skattemässiga fördelarna gör det allt mer populärt att spara i en kapitalförsäkring. Vi pratar med försäkringsjuristen Gun Wennerberg om vad man bör tänka på.
Den sänkta avdragsrätten för sparande i pensionsförsäkring gör att den som vill spara mer pengar ser sig om efter andra sparformer. Allt fler väljer att spara i en kapitalförsäkring.
Pensionssparandet och avdragsrätten
Vid förra årsskiftet sänktes avdragsrätten för pensionssparande drastiskt. För den som vill spara mer än maxbeloppet gäller det att se sig om efter alternativ.
Privat pensionssparande är idag avdragsgillt med upp till 12 000 kronor. Det innebär att man får dra av den premien i nästföljande års inkomstdeklaration.
Den som har behov av att spara mer drabbas speciellt hårt av sänkningen. Men det finns andra sparformer där man kan placera sina pensionspengar.
Förvaltningstjänster – vad är det?
Många banker och försäkringsbolag erbjuder förvaltningstjänster. Du får helt enkelt hjälp av specialister att sätta ihop portföljer av fonder i din försäkring som passar just din sparprofil.
Ett skepp kommer lastat med PPM-pengar
I december kommer löntagarnas PPM–pengar. Trots möjligheten att påverka sparandet är det fortfarande många som inte gjort något aktivt placeringsval.
Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som du själv kan placera. PPM-pengarna kan tyckas utgöra en liten del av hela den kaka som en dag blir till pension, men samtidigt är det viktigt att överväga möjligheten till aktiva val. En liten del av sparandet kan med rätt placeringar bli en större del av pensionen.
Pensionsspara – men hur mycket?
Det råder en osäkerhet hos pensionsspararna om hur mycket man ska spara. Många anser sig inte ha råd att sätta av pengar till privat pensionssparande.
En färsk undersökning som Nordea har gjort (Myter och sanningar om pensionen, TNS Gallup) visar att det är många som inte anser sig ha råd att pensionsspara privat. Samtidigt oroar man sig för att pengarna inte ska räcka den dag man blir pensionär.
Tjänstepension – bara i företag med kollektivavtal?
I den växande tjänstesektorn saknar många företag kollektivavtal och ingen tjänstepension betalas in till de anställda. Men det finns alternativ.
Pensionssparandet är uppdelat i tre delar: den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.
Tjänstepensionen, som betalas in av arbetsgivaren, är ett komplement till den allmänna pensionen och bygger oftast på ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund.
Att växla lön mot pension
Det blir allt vanligare att anställda erbjuds löneväxling till pensionssparande. Det finns flera fördelar med denna förmån, men sparformen passar inte alla.
Privat tjänsteman? Då kan du flytta din avtalspension
Varje månad betalar din arbetsgivare till din framtida pension. Hur mycket som betalas beror på hur mycket du tjänar. Men det är mer pengar än de flesta tror. Sätt av lite tid på att ta reda på hur det fungerar - ditt engagemang kan löna sig. Du kan själv påverka hur mycket pengar du får den dag du går i pension. Därför är det viktigt att du gör ett aktivt val och väljer det bolag som kan ge dig en hög avkastning över tiden
”Man måste ta bollen”
Att lägga upp en strategi för sitt pensionssparande är lättare sagt än gjort. Privatekonomen Ingela Gabrielsson på Nordea betonar vikten av att ta sitt ansvar som sparare och ger några tips på hur man ska tänka.
– I oroliga tider börjar man lätt fundera på att flytta sina besparingar, men man tänker lite fel där, säger Ingela Gabrielsson.
– Det är smartare att se över sina sparformer när det är en lugn period
Fem sanningar om pensionen
Trots att vi har haft ett nytt pensionssystem i snart tio år vet majoriteten av svenskarna inte hur stor den allmänna pensionen kommer att bli. Det visar en färsk undersökning som TNS Gallup har gjort på uppdrag av Nordea. Den sticker också hål på många myter som finns om hur man ser på pensionen.
Spara tillsammans eller var för sig?
Modellen för pensionssparandet ser olika ut beroende på vilken typ av bolagsform försäkringsbolaget har. Vi förklarar skillnaden mellan de olika bolagsformerna.
Flytträtt – vad innebär det
Allt sparande bör ses över då och då. Speciellt under oroliga tider på finansmarknaden eller om din privata situation förändras. Då kan också ditt pensionssparande behöva förändras. Är du missnöjd med service, avkastning eller pris för din pensionsförsäkring? Då kan du avsluta din försäkring och flytta kapitalet till ett annat försäkringsbolag. Flytträtten gäller både privat pensionssparande och sparande via din arbetsgivare, så kallad tjänstepension/avtalspension.
Dina pensionspengar är skyddade
Insättningsgarantin gäller inte för sparande i pensionsförsäkring. I stället har spararen ett starkt skydd i förmånsrätten. Thomas Hasselblad, chefsjurist på Nordea Liv & Pension reder ut begreppen.
