Thomas Hasselblad, chefsjurist pÄ
Nordea Liv & Pension
InsÀttningsgarantin gÀller inte för sparande i pensionsförsÀkring. I stÀllet har spararen ett starkt skydd i förmÄnsrÀtten. Thomas Hasselblad, chefsjurist pÄ Nordea Liv & Pension reder ut begreppen.
Bankernas insÀttningsgaranti utvidgades under hösten frÄn 250 000 till 500 000 kr i syfte att vÀrna tryggheten för spararna. Skulle ett försÀkringsbolag gÄ i konkurs ser Ätagandet mot kunden ut pÄ ett annat sÀtt.
â Inget svenskt försĂ€kringsbolag har gĂ„tt i konkurs och skulle det mot all förmodan hĂ€nda Ă€r skyddet mycket starkt för försĂ€kringstagarna, sĂ€ger Thomas Hasselblad.
â InsĂ€ttningsgarantin gĂ€ller inte pĂ„ sparande i en pensionsförsĂ€kring, dĂ€remot har man som försĂ€kringstagare förmĂ„nsrĂ€tt pĂ„ sina tillgĂ„ngar. Det innebĂ€r att livbolaget hela tiden hĂ„ller tillgĂ„ngar som motsvarar skulderna i ett sĂ€rskilt skuldtĂ€ckningsregister. .
FörsÀkringstagaren ersÀtts först
FörmÄnsrÀtten Àr, till skillnad frÄn insÀttningsgarantin, inte beloppsbegrÀnsad och det ska mycket till för att en försÀkringstagare förlorar nÄgra pengar.
â FörsĂ€kringstagaren stĂ„r, med vĂ€ldigt fĂ„ undantag, högst upp pĂ„ listan av de ersĂ€ttningsberĂ€ttigade. Till exempel gĂ„r spararens ersĂ€ttning före statens skattefordring, sĂ€ger Thomas Hasselblad.
FörmÄnsrÀttsligt sett sÄ Àr det en vÀldigt stark rÀtt för försÀkringstagarna.
Thomas Hasselblad menar att förmÄnsrÀtten i jÀmförelse med insÀttningsgarantin kan utgöra en minst lika stor trygghet för spararen, inte minst för att ingen beloppsbegrÀnsning finns.
Trafikljuset varnar vid kris
TillgÄngarna i försÀkringsbolaget kontrolleras internt bland annat av aktuarien och den registeransvarige. Regelbunden rapportering sker sedan till Finansinspektionen (FI). Rapporteringsdelen har blivit mer omfattande under den senaste perioden av finansiell oro.
â FI kontrollerar dels att skuldtĂ€ckningsregistret finns, dels att solvenskvoten, den finansiella stĂ€llningen i bolaget Ă€r god, sĂ€ger Thomas Hasselblad.
Kontrollerna sker bland annat enligt den sÄ kallade trafikljusmodellen, en kontrollmodell som avgör om bolaget klarar förÀndringar pÄ finansmarknaden och följer rimliga aktsamhetskrav.
Kontrollerna innebÀr en ökad sÀkerhet för spararna dÄ man tydligt kan se eventuella solvensproblem hos ett bolag i god tid.
Ingen anledning till oro
Thomas Hasselblad betonar att det inte finns nÄgon anledning att oroa sig i dagslÀget.
â Under skuldtĂ€ckningsregistret ligger aktiekapitalet som en kudde. Det Ă€r först nĂ€r detta Ă€r förbrukat som man kan tala i termer av konkursrisk. Marginalerna Ă€r goda och stegen Ă€r mĂ„nga innan man kommer sĂ„ lĂ„ngt ned.
Text: Karin Persson
LÀgg inte bara Ärsbeskedet Ät sidan. AnvÀnd det i stÀllet som en möjlighet att pÄverka din sparsituation. Vi pratar med Tomas Anderberg pÄ Nordea Liv & Pension.
Om det snart Àr dags för dig att gÄ i pension, kan det finnas en del saker att tÀnka pÄ
Att fundera över vad som hÀnder med ekonomin vid ett dödsfall i familjen Àr jobbigt men nödvÀndigt. Juristen Gun Wennerberg betonar vikten av att tÀnka efter i tid.
Inför det nya Äret finns en del förÀndringar att uppmÀrksamma. Till exempel höjs basbeloppen och reglerna för sjukersÀttning Àndras.
Trots ett Är prÀglat av finanskris och lÄgkonjunktur visar Nordea positiva resultat. Britta Burreau, VD för Nordea Liv & Pension sammanfattar Äret som gÄtt.
FrÄn den 1 januari 2008 gÀller ett nytt avtal för avtalspension SAF-LO. SÄvÀl premie som startÄlder för intjÀnande höjs.
Att en gĂ„ng om Ă„ret grundligt gĂ„ igenom sin ekonomi Ă€r nyttigt och ger tid för annat under resten av Ă„ret. Vi frĂ„gar privatekonomen Ingela Gabrielsson vad det Ă€r man kan se över.Â
Att inte ha kollektivavtal innebÀr att du som företagare sjÀlv bör se till att erbjuda dina anstÀllda en tjÀnstepensionslösning. Vi förklarar vad man bör tÀnka pÄ.
Att ge bort nÄgot som kan vÀxa i vÀrde Àr en fin tanke. En kapitalförsÀkring Àr just en sÄdan klapp.
anske funderar du pÄ att ge barnet eller barnbarnet en slant i julklapp. Att i stÀllet sÀtta in pengar i ett sparande Àr en god idé. HÀr kan pengarna vÀxa och komma till stor glÀdje den dag de tas ut.
De skattemÀssiga fördelarna gör det allt mer populÀrt att spara i en kapitalförsÀkring. Vi pratar med försÀkringsjuristen Gun Wennerberg om vad man bör tÀnka pÄ.
Den sÀnkta avdragsrÀtten för sparande i pensionsförsÀkring gör att den som vill spara mer pengar ser sig om efter andra sparformer. Allt fler vÀljer att spara i en kapitalförsÀkring.
Vid förra Ă„rsskiftet sĂ€nktes avdragsrĂ€tten för pensionssparande drastiskt. För den som vill spara mer Ă€n maxbeloppet gĂ€ller det att se sig om efter alternativ.Â
Privat pensionssparande Àr idag avdragsgillt med upp till 12 000 kronor. Det innebÀr att man fÄr dra av den premien i nÀstföljande Ärs inkomstdeklaration.
Den som har behov av att spara mer drabbas speciellt hÄrt av sÀnkningen. Men det finns andra sparformer dÀr man kan placera sina pensionspengar.
MÄnga banker och försÀkringsbolag erbjuder förvaltningstjÀnster. Du fÄr helt enkelt hjÀlp av specialister att sÀtta ihop portföljer av fonder i din försÀkring som passar just din sparprofil.
I december kommer löntagarnas PPMâpengar. Trots möjligheten att pĂ„verka sparandet Ă€r det fortfarande mĂ„nga som inte gjort nĂ„got aktivt placeringsval.
Â
Premiepensionen Àr den del av den allmÀnna pensionen som du sjÀlv kan placera. PPM-pengarna kan tyckas utgöra en liten del av hela den kaka som en dag blir till pension, men samtidigt Àr det viktigt att övervÀga möjligheten till aktiva val. En liten del av sparandet kan med rÀtt placeringar bli en större del av pensionen.
Det rÄder en osÀkerhet hos pensionsspararna om hur mycket man ska spara. MÄnga anser sig inte ha rÄd att sÀtta av pengar till privat pensionssparande.
En fÀrsk undersökning som Nordea har gjort (Myter och sanningar om pensionen, TNS Gallup) visar att det Àr mÄnga som inte anser sig ha rÄd att pensionsspara privat. Samtidigt oroar man sig för att pengarna inte ska rÀcka den dag man blir pensionÀr.
I den vÀxande tjÀnstesektorn saknar mÄnga företag kollektivavtal och ingen tjÀnstepension betalas in till de anstÀllda. Men det finns alternativ.
Pensionssparandet Àr uppdelat i tre delar: den allmÀnna pensionen, tjÀnstepensionen och det privata pensionssparandet.
TjÀnstepensionen, som betalas in av arbetsgivaren, Àr ett komplement till den allmÀnna pensionen och bygger oftast pÄ ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund.
Det blir allt vanligare att anstÀllda erbjuds lönevÀxling till pensionssparande. Det finns flera fördelar med denna förmÄn, men sparformen passar inte alla.
Varje mÄnad betalar din arbetsgivare till din framtida pension. Hur mycket som betalas beror pÄ hur mycket du tjÀnar. Men det Àr mer pengar Àn de flesta tror. SÀtt av lite tid pÄ att ta reda pÄ hur det fungerar - ditt engagemang kan löna sig. Du kan sjÀlv pÄverka hur mycket pengar du fÄr den dag du gÄr i pension. DÀrför Àr det viktigt att du gör ett aktivt val och vÀljer det bolag som kan ge dig en hög avkastning över tiden
Att lÀgga upp en strategi för sitt pensionssparande Àr lÀttare sagt Àn gjort. Privatekonomen Ingela Gabrielsson pÄ Nordea betonar vikten av att ta sitt ansvar som sparare och ger nÄgra tips pÄ hur man ska tÀnka.
â I oroliga tider börjar man lĂ€tt fundera pĂ„ att flytta sina besparingar, men man tĂ€nker lite fel dĂ€r, sĂ€ger Ingela Gabrielsson.
â Det Ă€r smartare att se över sina sparformer nĂ€r det Ă€r en lugn period
Trots att vi har haft ett nytt pensionssystem i snart tio Är vet majoriteten av svenskarna inte hur stor den allmÀnna pensionen kommer att bli. Det visar en fÀrsk undersökning som TNS Gallup har gjort pÄ uppdrag av Nordea. Den sticker ocksÄ hÄl pÄ mÄnga myter som finns om hur man ser pÄ pensionen.
Modellen för pensionssparandet ser olika ut beroende pÄ vilken typ av bolagsform försÀkringsbolaget har. Vi förklarar skillnaden mellan de olika bolagsformerna.
Allt sparande bör ses över dĂ„ och dĂ„. Speciellt under oroliga tider pĂ„ finansmarknaden eller om din privata situation förĂ€ndras. DĂ„ kan ocksĂ„ ditt pensionssparande behöva förĂ€ndras. Ăr du missnöjd med service, avkastning eller pris för din pensionsförsĂ€kring? DĂ„ kan du avsluta din försĂ€kring och flytta kapitalet till ett annat försĂ€kringsbolag. FlyttrĂ€tten gĂ€ller bĂ„de privat pensionssparande och sparande via din arbetsgivare, sĂ„ kallad tjĂ€nstepension/avtalspension.
NÀr du gÄr i pension fÄr du pensionspengar frÄn tre hÄll: FrÄn staten, arbetsgivaren och dig sjÀlv. Du kan pÄverka varje del sÄ att dina pengar vÀxer och din pension blir högre. Det gÀller bara att veta hur systemet fungerar. Ditt engagemang kan löna sig. Du kan sjÀlv pÄverka hur stor din pension blir genom att aktivt vÀlja fonder och spara pÄ egen hand. SmÄ förÀndringar i sparandet kan göra stor skillnad för din ekonomi den dag du slutar jobba.